Ibland

Nu sitter jag på tåget, på väg till jobbet igen. Det där jobbet, som jag verkligen trivdes på och gillade, fram till nu. Nu känns det meningslöst, trist och lustlöst. Det är tur jag har Inger som förgyller arbetspassen. Annars hade jag aldrig orkat. Det är så jädra hopplöst, man orkar inte ens försöka längre.

Ständiga pikar om vikt och övervikt. Känns lagom meningslöst. Men men, vi får se. Hur det blir. Om de lyssnar eller förstår.

Om 13 timmar är jag typ hemma och ska ta ut lemmsan på en långpromenad i skogen innan jag lägger mig. Kan behöva rensa skallen lite. Och han behöver ju röra sig också :)

:)

 Titta på Morgonritual med Lemmsan på YouTube 

Detta är Lemmsans och min ritual när jag kommer hem från nattjobbet