Vakna med gråten i halsen

Ja. Idag vaknade jag med gråten i halsen och ville bara sätta mig och storgråta i Joels knä. Men det hade verkligen inte varit snällt av mig med tanke på att han skulle iväg till skolan.
Suck. Hatar den här jävla, hormonrusningen jag har just nu. Det är så upp och ner.

Överlag är jag lycklig. Men har så lätt att trampa fast och bli ledsen nu för tiden. Jag vet inte om det är p-pillerna eller om det beror på något djupare.
Jag vill bara kunna. Känna det där han säger. Att jag är allt.

Som exempel (fast jag vet att det irriterar honom) så sa han igår att han kunde vara hemma och mysa med mig istället för att gå till skolan. Men ändå satt han och spelade i flera timmar. Sådant får mig trots allt att känna mig betydelselös. På något vis.

Anyhow. Min älskade lillprins (Lemmy) Har vuxit och blivit så fin. Ska se om jag kan lägga upp nå bilder sedan.
Igår, var Joel så söt.. Han gick ut med Lemmy, sedan kom han och la sig, det här var på morgonen (jag har varit så trött på senaste) och så säger han "... din hund. Eller vår hund menar jag". Då blev jag varm i hjärtat <3

Mhm

Det stör mig lite. Att det faktiskt inte är någon som frågat mig vad JAG vill. Eller ja, iofs, hon i telefon frågade om jag var riktigt säker. Men fanns inte mycket annat att säga än ja.
Annars har det bara varit "det är vad som måste göras" - och det gör ont i mig. Det är emot alla mina principer. Det är emot så gott som allt jag tror på. Men men, jag får väl som vanligt bara leva med att inte ha rätten att vilja eller tycka någonting.

Så det kan gå :D

Hoppsan, har visst glömt bort er. Mina... typ.... 3 läsare ;P

Har väl egentligen inte hänt så mycket på senaste. Fått veta lite om vad Lemmy lider av.... Fick ett annat besked jag inte riktigt vet vad jag vill med.
Sånt man får leva med tydligen.

Ja, har väl egentligen inte så mycket att skriva just nu :D

Men.. Hmm. Jag kan ta och skriva ner allt lite mer noga sen när jag orkar.

Nu mys med Honom. Om han släpper sin nya dator >.<